Ett vandrande konstverk
Så här blev allting till slut - ett vandrande konstverk.
Jag är nöjd med min prestation, det kunde inte bli så mycket mer i och med att jag var tvungen att vara borta flera lektioner.
När vi övningsgick inför catwalken sprack korsetten upp ett antal gången, det var lite jobbigt att behöva springa och tejpa ihop den. Jag tänkte att jag skulle tejpa om runt hela korsetten inför IKEA men tyvärr blev jag sjuk så det blev ingen catwalk för min del. :(
Det känns tråkigt att inte ha fått ett ordentligt avslut på projektet, nu ligger allt bara i en kasse på mitt rum och tar plats utan att ha blivit buret på riktigt någon gång. På tisdag vill lärarna få oss att gå i våra kreationer utanför matsalen, något som ingen verkar vara särskilt pepp på. Det skulle vara roligt att få gå i mitt konstverk men samtidigt känns det inte bra att gå i skolan, det känns väldigt... lågstadie.
Dessutom är det utanför en matsal, personalen är rädda att folk ska kasta mat som det är, nu bjuder vi ju på det.
Krinolin
Jag ville ha platta ringar till min krinolin, då behövde jag ett material som var böjbart och inte för hårt. Två lager tunn kartong/tjockt papper fungerade bra.
Hela första lektionen ägnade jag åt att mäta och klippa ur och limma ihop kartong.
När det var gjort häftade jag ihop ringar i stigande storlek. Sedan limmade jag fast 15cm breda remsor av Sarita mörkblå runt ringarna i två lager.
Den nyinköpta limpistolen vi råkade ha hemma blev visserligen varm men den smälte inte limmet så efter en och en halv timmes droppande var 5:e minut tröttnade jag och bytte till "Repair Extreme - superstarkt universallim", men det är sant som det är sagt: "Det finns trälim som funkar till trä, textillim som funkar till textil och så finns det universallim som inte funkar till nånting alls".
Det torkar alldeles för långsamt för att fästa tyg.
Nästa dag hade jag införskaffat en ny limpistol som har anti-droppfunktion och till och med en blå LED-lampa som mest finns för att tala om att den lever.
Anti-dropp var det ja... Men den limmar bra!
När alla ringar var klädda i tyg sydde jag banden som håller dem på plats. Det tog ett tag att få till rätt avstånd och jag var tvungen att nåla om ett par gånger.
När banden väl var fastlimmade sydde jag fast dem i ett kantband som ska sitta runt midjan, sedan var det dags för konstkorten att limmas på.
Jag tyckte de var så tråkigt med fyrkanter och Linda tyckte att jag kunde ha delat varje på mitten så att de blev lite mindre. Jag åberopar min upphöjda genialitet till försvar för vad jag sedan gjorde. Jag klippte lite i korten och ja... det är för stort för vanliga dödliga att förstå. (Mig inräknad) Jag vet inte riktigt var jag tycker om resultatet.
Hela första lektionen ägnade jag åt att mäta och klippa ur och limma ihop kartong.
När det var gjort häftade jag ihop ringar i stigande storlek. Sedan limmade jag fast 15cm breda remsor av Sarita mörkblå runt ringarna i två lager.
Den nyinköpta limpistolen vi råkade ha hemma blev visserligen varm men den smälte inte limmet så efter en och en halv timmes droppande var 5:e minut tröttnade jag och bytte till "Repair Extreme - superstarkt universallim", men det är sant som det är sagt: "Det finns trälim som funkar till trä, textillim som funkar till textil och så finns det universallim som inte funkar till nånting alls".
Det torkar alldeles för långsamt för att fästa tyg.
Nästa dag hade jag införskaffat en ny limpistol som har anti-droppfunktion och till och med en blå LED-lampa som mest finns för att tala om att den lever.
Anti-dropp var det ja... Men den limmar bra!
När alla ringar var klädda i tyg sydde jag banden som håller dem på plats. Det tog ett tag att få till rätt avstånd och jag var tvungen att nåla om ett par gånger.
När banden väl var fastlimmade sydde jag fast dem i ett kantband som ska sitta runt midjan, sedan var det dags för konstkorten att limmas på.
Jag tyckte de var så tråkigt med fyrkanter och Linda tyckte att jag kunde ha delat varje på mitten så att de blev lite mindre. Jag åberopar min upphöjda genialitet till försvar för vad jag sedan gjorde. Jag klippte lite i korten och ja... det är för stort för vanliga dödliga att förstå. (Mig inräknad) Jag vet inte riktigt var jag tycker om resultatet.
Tejpkorsett
Korsettskapande:
Först lindar man gladpack runt sig för att tejpen ska ha något att fästa på så att den går att ta av.
Sedan drar man in magen och ber någon att tejpa runt en, först ett par vågräta längder så att det sitter fast på kroppen och sen fyller man bara på med lodräta remsor. Tyvärr blev den lite stor, ingen bra idé att göra det här precis efter maten.
Det blir väldigt varmt när man är inlindad i gladpack och aluminimtejp och man känner sig inte så värst glamourös i det här stadiet heller.
När man tycker att man tejpat klart, (eller när tejpen tar slut) klipper man upp den i ryggen och tar av den. Efteråt klipper man bort 2-3cm på varje ryggkant så att man ska kunna snöra den. Sedan är det bara att klippa till formen och kanta med ännu mer tejp.
Snörning
Först lindar man gladpack runt sig för att tejpen ska ha något att fästa på så att den går att ta av.
Sedan drar man in magen och ber någon att tejpa runt en, först ett par vågräta längder så att det sitter fast på kroppen och sen fyller man bara på med lodräta remsor. Tyvärr blev den lite stor, ingen bra idé att göra det här precis efter maten.
Jag upptäckte en rulle aluminuimtejp bland pappas verktyg som är mycket blankare och mer silvrig än silvertejp så jag tejpade ett lager av den ytterst. Påminner lite om en skrynklig rustning som råkar spricka lite i fogarna om man böjer sig för mycket...
Det blir väldigt varmt när man är inlindad i gladpack och aluminimtejp och man känner sig inte så värst glamourös i det här stadiet heller.
När man tycker att man tejpat klart, (eller när tejpen tar slut) klipper man upp den i ryggen och tar av den. Efteråt klipper man bort 2-3cm på varje ryggkant så att man ska kunna snöra den. Sedan är det bara att klippa till formen och kanta med ännu mer tejp.
Snörning
Bättre sent än aldrig
Som uppvärmning för att få igång kreativiteten till IKEA-projektet fick vi göra om tofflor.
Jag gjorde en hängsnara, föga förvånande eftersom det är lite av ett trademark för mig.
Sedan var det dags att leta inspiration och göra ett collage som visar hur man hade tänkt sig sin kreation.
Jag hade funderat på min idé ett tag och kände att jag hade ganska bra koll på hur jag ville ha det.
Jag har funderat på att göra en korsettklänning i silver en tid nu så jag plockade lite från den idén till IKEA-projektet. IKEA hade dock inget bra silvertyg så jag bestämde mig för att göra en korsett helt i silvertejp.
"Duct tape is like the Force: it has a Light side and a Dark side and it binds the Universe together"
En tid innan IKEA-projektet drog igång hade jag sett en bild av Mike Crawley i DN och förälskat mig i krinolinen på bilden (övre högra hörnet) så jag ville göra något liknande.
(Copyright, länk till bilden: http://www.photofrenetic.com/Burlesque/Gallery13/galleries13.htm)
Jag tyckte det var så fint att krinolinen var överst istället för att döljas av kjolen, det blev mer som ett konstverk än ett klädesplagg.
För att få in lite färg i kreationen gjorde jag min mörkblå, men jag ville att den ändå skulle se lätt ut så jag valde att klä den med Sarita mörkblå som är transparent.
Förut hade jag ett par grå Sarita-gardiner från IKEA i mitt rum men katten rev sönder den ena. Det är lite silveraktigt i och med att det glänser, det ville jag sy en kjol av att ha under krinolinen. När jag ändå var inne på silver lade jag till ett par silverleggings, Sarita är som sagt inte direkt döljande.
(Sarita grå produceras inte längre på IKEA så jag fick lov att ta av den gardinen som fortfarande var hel.)
När jag visade upp min genialiska skapelse tyckte mina lärare att den var för minimalistisk, det såg inte det konstverk som jag såg så jag beslöt mig för att vara övertydlig och sätta fast några av konstkorten från IKEA på krinolinen.
Jag gjorde en hängsnara, föga förvånande eftersom det är lite av ett trademark för mig.
Sedan var det dags att leta inspiration och göra ett collage som visar hur man hade tänkt sig sin kreation.
Jag hade funderat på min idé ett tag och kände att jag hade ganska bra koll på hur jag ville ha det.
Jag har funderat på att göra en korsettklänning i silver en tid nu så jag plockade lite från den idén till IKEA-projektet. IKEA hade dock inget bra silvertyg så jag bestämde mig för att göra en korsett helt i silvertejp.
"Duct tape is like the Force: it has a Light side and a Dark side and it binds the Universe together"
En tid innan IKEA-projektet drog igång hade jag sett en bild av Mike Crawley i DN och förälskat mig i krinolinen på bilden (övre högra hörnet) så jag ville göra något liknande.
(Copyright, länk till bilden: http://www.photofrenetic.com/Burlesque/Gallery13/galleries13.htm)
Jag tyckte det var så fint att krinolinen var överst istället för att döljas av kjolen, det blev mer som ett konstverk än ett klädesplagg.
För att få in lite färg i kreationen gjorde jag min mörkblå, men jag ville att den ändå skulle se lätt ut så jag valde att klä den med Sarita mörkblå som är transparent.
Förut hade jag ett par grå Sarita-gardiner från IKEA i mitt rum men katten rev sönder den ena. Det är lite silveraktigt i och med att det glänser, det ville jag sy en kjol av att ha under krinolinen. När jag ändå var inne på silver lade jag till ett par silverleggings, Sarita är som sagt inte direkt döljande.
(Sarita grå produceras inte längre på IKEA så jag fick lov att ta av den gardinen som fortfarande var hel.)
När jag visade upp min genialiska skapelse tyckte mina lärare att den var för minimalistisk, det såg inte det konstverk som jag såg så jag beslöt mig för att vara övertydlig och sätta fast några av konstkorten från IKEA på krinolinen.
