Visningarna + utvärdering


Vi skulle ju ha två visningar och jag kunde aldriiiiiiiig föreställa mig hur nervöst det skulle vara! Vi hade två dagar där vi träningsgick i en teatersal och det behövdes verkligen. Man tror att det är enkelt och att man inte behöver någon koreografi alls, att det bara är att improvisera men det är verkligen inte det. För det första kickar adrenalinet så starkt att man tappar tidsuppfattningen, som att hålla en redovisning fast mycket roligare (för att jämföra med något). För det andra måste man försöka få det att se bra ut. Att le var ju inte så svårt, men man ska väl inte se hysterisk ut liksom...

Man fick lyssna på låten och räkna lite takter bara så var det ingen fara med det. Det var mest i början det var svårt och kändes ...annorlunda... att ha all-eyes-on-me och vad man gjort. Att man faktiskt är sin egen representant och vet att det alla kolla på är vad man har på sig och bedömer om det är fint/fult, konstigt/konstnärligt, vågat/tråkigt eller bara stum för att tankarna kört ihop sig, kortslutning i systemet. Stackars åskådare.

Så när förberedelserna var klara och alla visste vart de skulle gå var det dags för första visningen i ikea för personalen. Inte så mycket folk som jag räknat med vilket var rätt skönt som en mjukisstart. Det var rätt lätt och mycket roligare än vad jag kunde föreställa mig. Fast innan man gick upp på scen låg nerverna utanpå huden, nästan bokstavligt! Det kändes som en armé myror kröp över hela kroppen och jag kunde inte stå still pga adrenalinet. Väl på scen fick jag säkert ett såntdär hysteri-smajl men det var nog lugnt. :p haha!

I jakan var de skitkul men ännu mer nervöst. Värst var det när vi stod i vårt led med Jessica längst fram, jag bakom Josefin med min fett tunga hatt och hörde musiken gå igång och Sussie prata. Shiiiiiiiiiiiit det var så pirrigt så jag visste inte var jag skulle ta vägen. Stod mest och stampade på stället och beklagade mig över hur nervös jag var och hur roligt det skulle bli och hur nerövs jag var och hur roligt det skulle bli ochhurnervöstdetskullebliochhurroligtdetskulle bliochochohcohcGAAAH det var tortyr! Men när dörrarna gick upp och vi fick gå ut o se alla glada blickar o folka man kände som stod i publiken så släppte allt!

Visningen gick jättebra och det var kul att så många tagit sig dit. Kändes verkligen mödan värt och hade gärna gjort det igen.

Dagen efter var det ikeavisningarna. Precis som jag nyss berättat var det nervöst och roligt, behöver väl inte upprepa mig mer än så. Visningen kl 12 var riktigt latcho! ;D då fick man första responsen av alla och efter visningen kom random folk och gav uppskattande kommentarer, så jävla härligt! :D Allt slit fick äntligen sin betalning!





Visningen 14 var ännu roligare för då var det mest folk. Då hade man dessutom fått inte rutinen och ruset var kvar. Visningen kl 16 var inte lika rolig. Alla mina vänner o familj hade kommit 12 o 14 så nu var det bara andra, därför blev det inte lika kul. Tror jag glömde att le också. Mest nog för att jag tappat stinget inför den visningen.





Meeeeeeeeeeeeen sen var visningarna slut och allt var klart! Helt galet vad fort det gått när man tänker på det. Jag harlärt mig massor. Fastnade ju sådär en 180 gånger och fick stanna upp och lista ut hur jag skulle lösa mina problem vilket var väldigt bra. Känner att jag fått en våg ny kunskap som jag aldrig annars skulle ha tagit mig tid att lära mig tror jag. Jättekul att göra något annorlunda i formgivningen och inte bara pyssla med papper och lera.




Att sy är något jag fortsatt med. Har börjat designa egna kläder och sytt två klänningar hittills. Nästa egna projekt jag har är en guldig blus som jag ska ha till musiktreornas studentskiva. Till nästa år ska jag söka designskolor runt om i Sverige, men ett år ska gå till att spara pengar och lära mig mer på egen hand. Har ju fungerat hittills! :)



Jag älskade det här projektet även om jag har fått lite frustrationsutbrott men sånt får man räkna med om man ska lära sig något nytt, ingen är ju en mästare första gången.

Tack alla tjejer, Mia och Linda! Tack IKEA och Jakobsbergs centrum arrangörerna. Det har vart så sjukt bra. En massa ros till er!

PUSS! ^^


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0